20140420_223840_0.png




Källkritik – hur vet du
att det du ser, hör och läser är att lita på?

Oavsett om du tittar på TV, lyssnar på radio eller ett podcast-program, läser en tidning eller en bok, söker på Internet, pratar med någon etc finns det några frågor att beakta:
  • Vad är det för slags källa?
  • Vem eller vilka står bakom källan?
  • Är det fråga om fakta, förklaringar eller åsikter?
  • Hur bedöma innehållet?
  • Fotot som aldrig ljuger eller…?
 
Det finns många olika källor som du kan använda för att skaffa dig mer kunskaper och insikter om vad som händer med klimatet, varför det händer och om vad man kan göra. Böcker naturligtvis, tidningar, radio och TV, broschyrer och pamfletter, Internet, föreläsningar och debatter, personer du träffar etc… Men hur vet du att det du ser, hör och läser är att lita på?
Det handlar om att kritiskt granska och värdera källor för att försöka komma fram till om de är äkta, sakliga, oberoende, trovärdiga, aktuella…
Förkunskaper är bra, men inte fördomar. Förkunskaper underlättar, ju bättre förkunskaper desto lättare har du att förstå och bedöma ny information. Men fördomar kan leda helt fel, de kan lätt leda till att du bara ser det du förväntar dig att hitta.

Vad är det för slags källa?
Det är skillnad på olika slags informations-källor. Vissa skillnader är uppenbara:
Massmedia (tidningar, radio och TV) produceras vanligen under tidspress. Ofta har skribenten, filmaren etc bara några timmar till förfogande. Resultatet blir en produkt som ofta fungerar som färskvara, som ingen är intresserad av dagen därpå. Vecko- och månadstidskrifter har längre produktionstid och livslängd.
Böcker har en annan karaktär än massmedia. Författare har gått om tid att skriva, kanske flera år, och böcker kan säljas och läsas under kanske lika lång tid eller längre. Men ju längre tiden går desto längre blir det tidsmässiga avståndet till det som boken skildrar.
Webbplatser har till skillnad från gamla massmedia lång varaktighet, hur lång vet vi ej, och till skillnad från böcker kan de uppdateras hur ofta som helst. Vilket ställer speciella krav på den som använder Internet som informations-källa. Om man t.ex. citerar en artikel på Wikipedia kan det visa sig att den citerade texten nästa dag blir korrigerad av någon som anser sig veta bättre (därför viktigt vid käll-hänvisningar att inte bara ange webbplatsen utan även den dag man kollade den).
En annan skillnad är att redaktioner och förlag har redaktörer, redigerare och fackgranskare – med möjlighet att stoppa de värsta galenskaper från att spridas. Vem som helst kan däremot skapa sin egen hemsida eller blogg och publicera vad som helst.

Vem eller vilka står bakom källan?
Vem äger eller kontrollerar källan? Är det en myndighet, ett universitet, ett forskningsinstitut, ett mediaföretag, en organisation eller en enskild person? Vilka intressen har ägaren – tjäna pengar, propagera, dramatisera, underhålla…? Det har betydelse både för hur man presenterar en nyhet eller ett problemområde och för vad man väljer att presentera.
Ägaren är inte oviktig. Svenska dagstidningar har vanligen en redovisad partipolitisk preferens; andra mediers preferenser kanske inte är lika tydliga. Gäller det böcker ger de stora förlagen i Sverige ut många olika slags böcker. Mindre förlag är däremot ofta specialiserade och kan ha en mer eller mindre tydlig ideologi eller målsättning, utöver att få ekonomin att gå ihop. Det är exempelvis skillnad på Ordfront och Timbro.
Vem är författaren och vilken bakgrund har denne? Med vilken auktoritet uttalar sig författaren om ämnet/området? Vill du veta vem som skrivit en viss bok? På www.bibliotek.se eller libris.kb.se kan du få upplysning om författaren skrivit andra böcker i ämnet. Är du osäker på om författaren är seriös – sök på personen på Internet och se vad du kan få fram. Många böcker recenseras dessutom i media, gäller det den du är nyfiken på?
Kan författaren ha en egen agenda?  

Det är enkelt att ta reda på ägare av välkända tidningar och förlag, men när det gäller webbplatser är det knepigare:
  • Vem står bakom webbplatsen? En myndighet, ett universitet, en organisation, en privatperson…? Är du osäker på en webbplats kan du kolla vem som äger den genom att göra en s.k. domänsökning (whois-sökning). Då kan du får upplysning om vem som har registrerat webbplatsen. Man söker genom att skriva in webbplatsens adress (ex: www.folkbildning.se). På www.iis.se finns registret över alla webb-adresser som slutar på .se. På who.is eller www.allwhois.com kan du söka efter alla världens webbplatser (men det går inte alltid att få fram upplysningar).
  • I vilket land är webbsajten skapad? Det kan slutet på en webbadress avslöja. Läs mer om det på www.easywhois.com.
  • En bra källa har alltid en tydlig avsändare med kontaktuppgifter. Men en webbplats kan också vara förfalskad och utse sig för att vara en annan än den är. Det har varit många fall på Internet då någon har skapat en falsk webbplats, som ser identisk ut som den äkta, men där visst innehåll eller vissa funktioner ändrats. Det har handlat om förfalskade webbplatser för banker där syftet är att lura av kunderna deras kontonummer och lösenord. Det har också handlat om att attackera en viss organisation genom att skapa en falsk webbplats och smyga in information som helt går emot organisationens idé och policy.
  • Wikipedia är värt några särskilda ord. Det är ett fantastiskt levande uppslagsverk på Internet, med mängder av upphovsmän och upphovskvinnor. Idén att alla, eller vem som helst, ska kunna bidra med egna kunskaper är genial. Men ”vem som helst” innebär att även de som har andra syften än att upplysa sina medmänniskor har möjlighet att använda Wikipedia som medel för att manipulera, propagera och ljuga. Vilket innebär att uppgifter ska hanteras med försiktighet, särskilt uppgifter i kontroversiella frågor. Är man medveten om detta är Wikipedia mycket användbart.
Kom ihåg sadelmakaren, han som apropå tidningar sa att de skriver så mycket som är intressant att läsa: ”Men, det märkliga är att så fort de skriver om sadelmakeri då blir det fel.” Slutsats: om en skribent är slarvig, okunnig, tendensiös etc när han skriver om det du råkar vara expert på, då är han förmodligen också slarvig, okunnig, tendensiös etc när han skriver om andra områden.

Är det fråga om fakta, förklaringar eller åsikter?
Artiklar, TV- eller radio-inslag etc innehåller vanligen olika typer av information: fakta, förklaringar, åsikter…
Fakta kan man säga är bevisbara påståenden – vilket inte nödvändigtvis innebär att alla fakta-uppgifter är enkla att bevisa eller motbevisa. Vissa fakta-uppgifter är osäkra helt enkelt därför att vi saknar tillförlitligt underlag.
Förklaringar eller tolkningar kräver ofta en hel del insikter för att man ska kunna bedöma dem. Ofta kan man hitta fler än en förklaring till ett skeende. Vilka är rimliga? Är andra förklaringar möjliga eller sannolika?
Åsikter eller värderingar kan bildas på grundval av fakta och förklaringar. Men redan etablerade åsikter, fördomar, kan också styra hur man tar till sig ny information. Åsikter behöver inte heller ha särskilt mycket med kända fakta och förklaringar att göra. Någon kan ha begränsade kunskaper om vad som påverkar klimatet, men ändå ha bestämda åsikter om klimatet förändras eller ej och om vad som i så fall kan vara orsaken.
Ofta gäller att ju bestämdare åsikter man har, desto mindre roll spelar nya fakta-uppgifter och förklaringar. Den som är fullkomligt övertygad om att människans aktiviteter inte påverkar klimatet ändrar knappast mening bara för ytterligare en forskningsrapport visar ett sådant samband.
Oavsett om det handlar om fakta-redovisningar, förklaringar eller åsikter kan innehållet vara mer eller mindre tillförlitligt:
  • Är fakta-redovisningarna korrekta?
  • Är förklaringarna rimliga och logiska?
  • Är åsikter korrekt återgivna eller sakligt grundade? Är de öppet redovisade eller dolda?
Hur bedöma innehållet?
Hur kan man bedöma själva sakinnehållet i en artikel, ett TV-program eller en webbplats?
  • Kommer uppgifterna från en primär eller sekundär källa?
  • Hur citeras andra källor?
  • Hur aktuell är informationen?
  • Hur är det med samtidigheten?
  • Är det fråga om sensationella nyheter?
  • Finns det en öppen eller dold propaganda i innehållet?
  • Redogörs för sammanhanget?
  • Handlar det om konkret eller abstrakt information?
  • Hur bedöma historiska källor?
  • Och källor från en helt annan kultur?
Källorna? Kommer uppgifterna i det du läser, tittar eller lyssnar på från en primär källa eller från en sekundär? En primär källa är t.ex. en person som berättar om vad hon eller han har upplevt – till skillnad mot en sekundär källa, som kan vara en person som berättar om något som någon annan upplevt.
Den primära källan anses ofta vara mer tillförlitlig, men det behöver inte vara så. En primär källa kan exempelvis redovisa vad han sett, hört etc när han befunnit sig på den ena sidan i en strid. En sekundär källa var kanske inte alls där, men hon har å andra sidan kanske pratat med flera primära källor på båda sidor av konflikten.
Citat? Författare refererar ofta till böcker och artiklar och citerar vad andra skrivit. Om du tvivlar på referaten och citaten är korrekta, gå då till källorna och kolla (många artiklar finns t.ex. tillgängliga på Internet). Var särskilt uppmärksam på ofullständiga citat, dvs där författaren visserligen återgett en mening eller ett stycke korrekt, men där innebörden av det citerade kanske blir annorlunda om man även läser texten före och efter det citerade stycket.
Om man gör ett par sådana tester och finner att citaten är förvanskade (utan att vara formellt felaktiga), då bör man höja sin vaksamhet också för annat som författaren påstår.
Aktualitet? Hur aktuell är informationen? Information åldras snabbt inom vissa områden. När är texten skriven/publicerad? Det kan finnas olika versioner eller upplagor av en text, och det kan ha betydelse vilken av dessa versioner man använder sig av.
När uppdaterades webbplatsen senast? Finns information? På internet finns det gott om gamla övergivna webbplatser som inte längre uppdateras. Om det saknas uppgift om senaste uppdatering kan du testa de länkar som eventuellt finns på sidan; om flera av dem inte fungerar har sidan förmodligen inte uppdaterats på länge.
Samtidighet? Information som ges strax efter att något har hänt, eller samtidigt, är ofta mer pålitlig än om det hunnit gå lång tid sedan händelsen inträffade. Men inte alltid, ibland kan rapporter om dramatiska händelser som just inträffar eller just inträffat vara alltför färgade av rapportörens känslor, begränsad tillgång till andra källor etc. De första nyhetsrapporterna från exempelvis en naturkatastrof får ofta korrigeras när det gått en eller ett par veckor.
Nyheter? Vanliga icke-sensationella nyheter är ofta relativt väl återgivna i större tidningar etc i Sverige, även om olika media kan presentera en och samma nyhet på olika sätt beroende på politisk förankring, journalisters fördomar etc. Däremot har nyhetsrapporteringar den svagheten att de vanligen inte ger utrymme för någon nämnvärd bakgrundsinformation, fördjupning eller nyansering. Detta gäller speciellt TV, vilket innebär att snabba nyheter inte nödvändigtvis blir särskilt klargörande för dem som saknar tillräckligt med bakgrundskunskap.
Är det fråga om mer sensationella nyheter bör du inta en skeptisk hållning tills du fått mer information. Du kan också kontrollera med andra nyhetskällor, men när det gäller dagsaktuella nyheter från andra delar av världen är olika tidningar ofta beroende av samma grundkälla, en av de globalt verkande nyhetsbyråerna.
Propaganda? Söker du information på en webbplats som tillhör kinesiska regeringen då är förmodligen alla sakuppgifter riktiga. Men du vet också att den webbplatsen har ett starkt politiskt intresse av att framställa Kina, dess regering och kommunistpartiet i så god dager som möjligt. Sådana webbplatser kan fortfarande ge värdefull information, men du bör vara extra vaksam när det gäller de förklaringar och slutsatser som presenteras – samt extra uppmärksam på vad som inte avhandlas.
Att regeringar publicerar för dem själva fördelaktig information är närmast självklart. Men det finns även andra webbplatser, från organisationer och enskilda personer, som kan vara propagandistiska.
Sammanhang? En faktauppgift kan ge en helt annan bild av verkligheten beroende på om man känner till det större sammanhanget eller ej. Kina släpper t.ex. numera ut mer koldioxid i atmosfären än något annat land. Å andra sidan släpper Kina ut betydligt mindre koldioxid per person än t.ex. USA, bara ungefär en femtedel. Samtidigt har en stor del av de företag, som producerar varor för amerikanska och europeiska konsumenter, och som tidigare hade sina fabriker i USA och Europa, numera flyttat tillverkningen – och medföljande  koldioxid-utsläpp – till Kina.
Konkret eller abstrakt? En bok om en resa författaren gjort kan ge ovärderliga inblickar i t.ex. människors levnadsvillkor i ett land. Men sådana upplevelser säger lite eller inget om hur livet i allmänhet är i det landet. Till det krävs mer generell och abstrakt information.
Historiska skrifter utgör ett särskilt problem, dvs hur ska man tolka texter skrivna i ett helt annat historisk sammanhang? Kan vi idag förstå de begrepp som en sedan länge avliden författare använt sig av?
Om skriften dessutom är översatt tillkommer frågan om vi kan lita på att översättaren tolkat den ursprungliga texten på ett rimligt sätt. När det gäller utomeuropeiska skrifter är eventuella svenska översättningar dessutom ofta översättningar från en annan översättning, till exempel från tyska. Då är det minst två översättare som läsaren måste sätta sin tillit till…
Kulturella skillnader kan också krångla till tolkningen. Urbefolkningen i det inre av Amazonas beskriver inte nödvändigtvis verkligheten på samma sätt som svenskar. Kulturella skillnader förekommer även inom ett och samma land. Besök till exempel en biograf som visar en judisk film; förmodligen kommer du att märka att en del av besökarna skrattar åt scener som du inte finner det minsta humoristiska…

Andra frågor att ställa:
  • Verkar de resonemang och slutsatser som författaren gör rimliga? Kan man tolka skeenden på ett annat sätt? Finns det motsägelser i texten?
  • Verkar informationen vara pålitlig? Stämmer den med vad du redan känner till?
  • Är framställningen balanserad, mångsidig? Ger den utrymme åt olika förklaringar och åsikter?
  • Innehåller informationen relevanta fakta? Saknas viktiga detaljer?
  • Om det finns länkar till webbplatser, hur bedömer du dem?
  • Finns källhänvisningar, speciellt till mer anmärkningsvärd eller kontroversiell information?
Fotot som aldrig ljuger eller…?  
”Fotografier ljuger inte” hette det förr, före datorernas tid och innan vi hade Photoshop, det mest kända data-programmet för att manipulera bilder.
Men egentligen var påståendet om att fotografier aldrig ljuger inte sant ens då. Det finns gott om exempel på manipulerade fotografier, som retuscherats eller beskurits för att till exempel passa en viss politisk linje. När revolutionären Lev Trotskij i det gamla Sovjetunionen uteslöts ur kommunistpartiet efter att Joseph Stalin tagit makten försökte man sudda ut honom ur historien, bland annat genom att retuschera gamla fotografier. Det kanske mest kända är det från 1920 då Trotskij står nära Lenin som talar från en talarstol; några år senare hade Trotskij helt försvunnit från fotot (se bild).
Det finns även exempel på politiska manipuleringar av bilder från Sverige. På femtiotalet publicerades exempelvis ett foto på dåvarande SAF-direktören Bertil Kugelberg när han höll högra armen lyftad i en misstänkt gest. Men om man hade tillgång till hela bilden syntes det tydligt att han med några bekanta spelade det gamla gotländska idrottsleken varpa.
Idag kan vem som helst, med hjälp av en dator och Photoshop, enkelt manipulera vilka bilder som helst – för att ”förbättra” dem eller för att ljuga. Det finns all anledning att fråga sig:
  • Vilka fotografier kan man lita på idag?
Till sist…
Kom ihåg, kunskaper är preliminära och gäller tills vidare – imorgon kan det komma fram nya uppgifter som tvingar oss att ompröva gamla etablerade ”sanningar”. Det är en inneboende egenskap i allt kunskapsbyggande, som aldrig blir färdigt.
Detta innebär däremot inte att alla påstående är lika mycket värda. Tvärtom, påståendet att jorden är rund är sann även om varken du eller jag konkret sett att det är så. Varje påstående om att jorden skulle vara platt kan avfärdas på grund av dess orimlighet.

När jag blir frestad att köpa en ny bok, t.ex. om klimatet, brukar jag gå till registret och leta upp några sökord (företeelser, personer etc) som jag anser jag har god kunskap om och sedan läsa vad författaren skriver om just detta. Om författaren skriver något som strider mot min uppfattning gäller det att vara extra vaksam:
  • Är det fråga om en okunnig eller tendensiös författare som försöker lura läsaren?
  • Eller kan det möjligen vara så att författaren studerat denna företeelse mer än jag och hittat något som jag inte sett?
Till sist, var skeptisk även mot dig själv:
  • Det är lättare att tro på information som stödjer uppfattningar man redan har än motsatsen.
  • Det är lättare att upptäcka det man känner till och förväntar sig att hitta än det som är helt nytt.
Länktips…


2009-08-31
© Tore Persson

20140704_230637_0.jpg





20121230_152721_1.png
Till höger om Lenin står Lev Trotskij. Året är 1920
och Trotskij är en av de främsta medarbetarna
under Lenin och kanske den blivande efterträdaren.

20121230_152836_2.png
Senare, när Stalin tagit makten efter Lenin hamnade
Trotskij i onåd och tvangs i exil. På bilderns från
1920 försvann han genom att talarstolen gjorts
större än den egentligen var.