studiew.jpg




Gör dig icke så brått, att du icke har råd att läsa något, som icke är nyttigt, ty då blir du utan det bästa.” (Hans Larsson)

Böcker om Kina

För Kina-resenärer finns ett antal reseguider att välja mellan. Nya guider och uppdaterade versioner utkommer varje år. Vilken som passar just dig och dina intressen kan bara du avgöra. Gå till bokhandeln och botanisera.
Det finns många Kina-böcker på svenska (men flera av de intressantaste måste man idag leta efter på bibliotek eller i antikvariat). Äldre böcker kan vara väl så intressanta som nyare. Men man ska naturligtvis vara medveten om att åtskilliga beskrivningar och skildringar från t.ex. åttio- och nittio-talen inte längre kan användas som belägg för hur samhället fungerar idag – allra minst i Kina med dess snabba ekonomiska utveckling.
Förutom via vanliga bokhandlare kan man beställa böcker via Internet, t.ex. på Bokus eller AdLibris eller Amazon (engelska). Det finns också en specialbokhandel på Internet för kinesisk litteratur, Sinolitteratur.
Här är några tips på böcker på svenska för dig som inte nöjer dig med bara reseguider.

Grundböcker för studiecirklar etc
Detta är mer generella böcker som täcker en större del av Kina, dess historia och nutid, och som är rimligt aktuella. En studiecirkel om Kina i allmänhet kan lämpligen använda sig av flera olika böcker, så att varje deltagare läser den bok han eller hon känner sig mest attraherad av för att sedan diskutera innehållet med de andra under cirkelns träffar.
  • Johan Björkstén: I mittens rike – det historiska och moderna Kina (2006), ca 200 sidor. Lättläst och insiktsfull, bra nybörjarbok om Kinas historia, kultur, traditioner etc. Fungerar utmärkt som grundbok i en studiecirkel för nybörjare om Kina samt för alla som vill skaffa sig en enklare introduktion till Kina. Bilda förlag har också tagit fram en handledning för studiecirklar som kan laddas ner från dess hemsida.
  • Börje Ljunggren: Kina – vår tids drama (2009), knappt 400 sidor. En utmärkt och grundlig genomgång av historia, ekonomi, miljöproblem, välstånd och växande klyftor, lagar och mänskliga rättigheter, politiskt system och ledarkultur etc. En grundbok för den lite mer ambitiösa studiecirkeln – och naturligtvis som referensbok för alla studier om Kina.
  • Det finns en serie på fyra tunna böcker skrivna av Björn Kjellgren m.fl.: Kina – Äldre historia (2008), Kina – Modern historia (2009), Kina idag (2009) samt Kina – kultur och tradition (2009). De är alla ganska tunna, ca 80 sidor vardera, men ger sammanlagt en bra överblick över dagens Kina och dess historia. Enda nackdelen är att de är jämförelsevis dyra. Var och en av dem kostar t.ex. mer än Börje Ljunggrens bok.
Fördjupningsböcker, allmänna
Exempel på böcker för fördjupade studier, tillsammasn med mer grundläggande eller för dem som redan skaffat sig en orienterande kunskap om Kina.
  • Yu Hua: Kina med tio ord (2013). En personlig bok om Kina och de förändringar som pågår i landet.
  • Björn Kjellgren: Kinakunskap (2000), knappt 300 sidor. En bred och insiktsfull grundbok om historia, statssystem, ekonomi, minoritetsfolk, filosofi och religion, det kinesiska språket och skrivtecknen etc. Bör finnas med i varje cirkel om Kina.
  • Göran Leijonhufvud & Agneta Engqvist: Kina – den haltande kolossen (2008). 270 sidor. Om situationen i städerna, på landsbygden med bland annat AIDS-problem, samt i Tibet.
  • Göran Leijonhufvud & Agneta Engqvist: Draken vaknar – Kina år 2000 (1996). Drygt 300 sidor. Om Kinas väg till att bli en ny supermakt och den största ekonomin.
  • Göran Leijonhufvud & Agneta Engqvist: Kineserna (1989). Ca 400 sidor. Om de förändringar som pågick i Kina under åttiotalet och hur de påverkar människorna, bönder, ungdomar, arbetarrna etc.
  • Börje Ljunggren: Den kinesiska drömmen – Utmaningar för Kina och världen (2015), 700 sidor. Om vart dagens Kina tycks vara på väg, om drömmen om återvunnen storhet, om de utmaningar landet står inför: den resurskrävande ekonomin, den nödvändiga omställningern till en ny utvecklingsmodell, befolkningsfrågan, klimathotet etc. En tung bok, som mer passar att användas som ett referensverk än att sträckläsas från pärm till pärm.
  • Börje Ljunggren: Den kinesiska drömmen – Xi, makten och utmaningarn (2017), 600 sidor. En uppdaterad och till stora delar nyskriven version av den med samma huvudtitel som gavs ut 2015.
  • Torbjörn Lodén: Kinas vägval – från himmelskt imperium till global stormakt (2012), Ca 200 sidor. Detta är också en lättillgänglig och aktuell bok som fungerar bra som grundbok för studiecirklar. Den fokuserar framför allt på kinesisk kultur och historia och leder fram till fyra av de avgörande vägval som författaren anser att Kina står inför, såsom frågan om fortsatt diktatur eller en övergång till demokrati?
  • Torbjörn Lodén: Från Mao till Mammon – Idéer och politik i det moderna Kina (1998), knappt 300 sidor. Om vad som hänt efter Mao Zedongs död 1976 fram till slutet av 1990-talet: om maoismen, det nya ekonomiska tänkandet och anpassningen till en kapitalistisk ekonomi och en världsmarknad etc.
  • Ola Wong: När tusen eldar slickar himlen – Kinas väg mot framtiden (2007), knapps 300 sidor. Om Kina som världens verkstad, om priset för utveckling, om de rika och de som hoppas bli rika, etc.

Kina idag
Det finns ett antal böcker som är mer inriktade på att skildra vardagslivet m.m. dagensi Kina. För en studiecirkel är de utmärkta komplement till en översiktlig grundbok om Kina. En varning dock, utvecklingen – och då inte bara den ekonomiska – har varit så snabb under lång tid att det som tycks ha varit vardag för några år sedan inte självklart är det idag.
  • Lasse Berg, Stig T. Karlsson: I Asiens tid – Indien, Japan, Kina 1966-1999 (2000). Ca 300 sidor, storformat . Författaren Lasse Berg och fotografen Stig T. Karlsson gjorde under sextio- och sjuttio-talen flera resor till Kina, Indien och Japan. Under perioden 1997-99 återvände de för att skildra vad som hänt med de personer och mijöer de träffade några decennier tidigare. Det omfattande bildmaterialet består av bilder tagna under tidigare resor och vid återträffarna.
  • Klas Eklund: Kina – den nygamla supermakten (2011). Knappt 300 sidor. Författaren, ekonom, skriver främför allt om Kinas ekonomiska utveckling och dess växande globala ekonomiska betydelse.
  • Anhua Gao: Till kanten av himlen – en berättelse om kärlek, svek, umbäranden och mod (2000). En självbiografisk bok av författaren som föddes 1949, samma år som kommunisterna tog makten i Kina.
  • Marcus Haraldsson. En linje över Kina (2007), drygt 300 sidor med ett stort antal fotografier. 1999 gjorde författaren en cykeltur tvärs över Kina, från Tibets högplatå till Hongkong. Sju år senare gör han om samma tur – med bättre cykel – söker upp personer och platser som han mött på den första turen.
  • Linda Jakobson: Miljoner sanningar – tio år i Kina (2001), Knappt 400 sidor. Författaren, journalist från Finland, arbetade i Kina nästan hela tiden under 1987-97 och det är om dessa år som boken handlar.
  • Johan Lagerkvist: Kina i globaliseringens mitt (2007), drygt 200 sidor. Om vad globaliseringen innebär för Kina, om miljöskador, kvinnans roll i det ”harmoniska” samhället, det demoktratiska underskottet etc.
  • Göran Leijonhufvud: Pionjär och veteran – 50 år med Kina (2014). Författaren besökte Kina första gången 1966 och var Dagens Nyheter korrespondent i landet under tre omgångar mellan 1971 och 2003. I denna lunta på närmare 900 sidor berättar Göran om hans upplevelser i och med folkrepubliken under ett halvt sekel från den första studiecirkeln 1964.
  • Catarina Lilliehöök: Mei Wenti! Inga Problem! – Om livet i dagens kina (2006), drygt 300 sidor. Författaren, journalist, skriver om hur det kan vara att leva som västerlänning i Kina.
  • Ming Wang-Sonnerup: Rött land, röd jord – En flickas uppväxt i Maos Kina (2008), drygt 600 sidor. Om författarens liv i Kina, hon föddes samma år som kommunisterna tog makten, 1949, och hon levde genom alla förändringar och alla kampanjer. Hon kände personligen av konsekvenserna av ”Mao Zedongs tänkande”.
  • Loretta Napoleoni: Made in China – Den nya ekonomiska supermakten (2011), ca 300 sidor. Om den kinesiska kapitalismen, globaliseringen, den kinesiska kommunismen – och om demokratis möjligheter.
  • Jan Wong: Red China Blues – den långa marschen mot idag (1996), drygt 400 sidor, och Jan Wongs Kina – rapporter av en som inte bara är utrikeskorrespondent (1999), drygt 300 sidor. Två fascinerande skildringar av en kanadensiska med kinesiska rötter som först beger sig till Kina för att leva där under kulturrevolutionen 1972 (skildrad i första boken). Under 1988-94 var hon korrespondent i Kina för den kanadensiska tidningen Globe and Mail och var bland annat med om händelserna på torget vid Himmelska fridens port 1989. 1999 återvände hon för att träffa gamla vänner m.m. (andra boken).
  • Ola Wong: No, I'm from Borås (2004), ca 230 sidor (plus ca 70 sidor om Rumänien i samma bok). Författaren skidrar framför allt hans farfars öden i Kina under 1900-talets omvälvande tid.
Makt & rätt
  • Jojje Olsson: Det nya Kina – Den repressiva stormakten (2016). Hur ser dagens Kina ut vad gäller mänskliga rättigheter, censuren, korruptionen, miljöproblemen, militära ambitioner, Tibet och Xinjiang m.m.? Skriven av en journalist som rapporterat från Kina i nästan tio år och som sommaren 2016 inte längre fick visum att resa till och verka i Kina.
  • Xiao Rundcrantz: Röd åklagare – En kvinnas berättelse om brott, makt och korruption i Kina (2006), Ca 300 sidor. Författare har varit anställd vid åklagarämbetet i Kina och ger en bild inifrån systemet om hur lagar och rättsskipning i praktiken tillämpas.
  • Liao Yiwu: För en sång och hundra sånger – vittnesbörd från ett kinesiskt fängelse (2013).
  • Liu Xiaobo: Jag har inga fiender, jag hyser inget hat – valda exter och dikter (2011). Ca 400 sidor. Liu Xiaobo är den idag mest kände kinesiske dissidenten, i alla fall utanför Kina. 2008 var han en av undertecknarna av Charta 08, ett politiskt manifest för demokrati och rättssäkerhet. 2010 fick han Nobels fredspris, men fick inte lämna fängelset för att hämta priset.
  • Zhao Ziyang: Statens fånge – en kinesisk premiärministers hemliga tankar (2010), ca 350 sidor. När demonstrationerna ägde rum på senvåren 1989 på torget vid Himmelska fridens port i Beijing var kommunistpartiets ledning inte enig om hur man skulle reagera på studenternas krav. Zhao Ziyang, då formellt partiets högste ledare, ville att partiet skulle gå in i en dialog med demonstranterna – men han blev överkörd av de äldste i partiet under ledning av Deng Xiaoping. Zhao blev avskedad och fick sitta resten av sitt liv i husarrest. Där talade han i hemlighet in hans minnen från bland annat den dramatiska perioden på band, som smugglades ut ur Kina och som senare publicerades utanför Kina på kinesiska, engelska och således även på svenska (se Historien > Tiananmen 1989).

Världsmakten
  • Nils Hedberg Grimlund (red.): Kina som stormakt – Utrikespolitik, strategier och paradoxer (2012), en antologi på knappt två hundra sidor med bidrag som fokuserar på Kinas relationer med omvärlden.
Natur & miljö
  • Pierre Trolliet: Kinas geografi (1997). Ca 130 sidor.
Idéerna  
Filosofi har i Kina enligt en del tänkare spelat en större roll än religioner. Samtidigt har ”religiösa” föreställningar genomsyrat samhället och varit en självklarhet för kineser i allmänhet:  
  • Hans Granqvist: Filosofi i Kina – De stora filosoferna, folktron och spådomsböckerna (2000). Drygt 200 sidor. Från Konfucius till dagens folktro.
  • Alf Henrikson & Hwang Tsu-Yü (red.): Kinesiska tänkare (1978). Drygt 200 sidor. En antologi med texter av skilda filosofer och andra skribenter, som Mencius, Laozi, Xunzi, Mozi m.fl.
  • Alf Henrikson & Hwang Tsu-Yü (red.): Samtalen med Konfucius (1949). Ca 150 sidor. Den klassiska ”Annalekterna” översatta till svenska.
  • Carl Arvid Hessler: De sanna riddermännens stat – Politiska tankar i det gamla Kina (1979). Drygt 200 sidor. Om Konfucius och om de politiska tankar som utvecklades av honom och hans efterföljare, vilka låg till grund för den ämbetsmannaexamen som under tusen år präglade Kina.
  • Liao Yiwu: Gud är röd – berättelser om hur den kristna tron överlevde och blomstrade i de kommunistiska Kina (2013).
  • Torbjörn Lodén: Konfucius samtal (2016). En nyöversättning av samtalen med Konfucius, med kommentarer av Torbjörn Lodén.
  • Göran Malmqvist (övers.): Dao De Jing (2008), Ca 150 sidor. Den klassiska Dao De Jing i svensk översättning, med ett långt förord. Observera att boken består både av den kinesiska texten och Mamqvists översättning.
  • Per Sörbom: Tao och de tiotusen tingen – Kinesisk lärdomstradition och naturforskning (1979). Drygt 200 sidor. Om filosofi och religion, om grundläggande idéer i kinesiskt vetenskapligt tänkande, om naturvetenskaperna, medicin etc.
  • Yu Dan: Kinesisk visdom från hjärtat – Konfucius tankar i det moderna Kina (2010). Ca 150 sidor. En enkel bok om Konfucius tankar – i alla fall enligt de skrifter som hans lärjungar skrev ned – och hur de enligt författaren kan tillämpas i vardagslivet idag.
Kulturen
Kinas kultur kännetecknas av en påfallande enhetlighet, anmärkningsvärd på grund av den stora folkmängden. Samtidigt finns stora variationer.  
  • Lars Berglund: Kinesisk kalligrafi (Orientaliska studier, nr 15, 1973).
  • Ingrid Booz Morejohn: Kinesiska symboler (2008), 144 sidor. Om diverse symboler bland siffror, tecken, mat etc som symboliserar  lycka, rikedom, otur m.m.
  • Ingrid Booz Morejohn: På kinesiskt vis (2008), 143 sidor. Om seder och bruk vid umgänget mellan människor, vid matbordet etc.
  • Han Byung-Chul: Shanzhai (2012), ca 100 sidor. Trots den kinesiska titeln, som betyder ”fejk”, är denna lilla bok en svensk översättning. Boken är en jämförlse mellan Kina och Europa om hur man ser på original respektive kopior, av exempelvis kända målningar.
  • Kerstin Johansson: Nutida kinesisk litteratur (2013), ca 130 sidor. Ett antal artiklar om kinesiska författare och deras verk, av vilka en del publicerats tidigare.
  • Cecilia Lindqvist: Tecknens rike (1989), drygt 400 sidor. En klassiker om kinesisk kultur och om de kinesiska tecknens uppkomst och utveckling under historiens gång.
  • Cecilia Lindqvist: Qin (2006), knappt 300 sidor. En berättelse om det kinesiska musikinstrumentet qin och dess betydelse i den bildades klassens liv, om musiken, dikterna, människorna och alla föreställningar förbundna med qin… Dessutom, en utomordentligt vacker bok.
  • Anchee Min, Alison Bailey, Ronald G Knapp, Peter Neville-Hadley, J. A. G. Roberts: Kina – människor, platser, kultur, historia (2008). Ca 350 sidor.
  • Jan Wong: Red China Blues – Den långa marschen mot idag (1996), om kulturrevolutionen.

Historien
Det är många som fascinerats av Kinas historia, bland annat följande skribenter.
  • Kaj och Claude Björk: Kinas väg – från stenåldern till dataåldern (1997) drygt 400 sidor. Liksom Hägerdals bok en grundlig genomgång av Kinas historia, men som man numera bara tycks finnas på bibliotek och antikvariat.
  • Frank Dikötter: Mao och den stora svälten (2012), drygt 350 sidor. Om kampanjen ”Det stora språnget framåt”, 1958-61 och dess följdverkningar (se Historien > Stora språnget).
  • Stephen G Haw: Historisk guide till Kina (1999), drygt 300 sidor. Kunnig och läsvärd, med en kronologi över viktigare höndelser, en utförlig lista över dynanstier samt en historisk uppslagsdel.
  • Alf Henriksson och Hwang Tsu-Yü: Kinesisk historia (1967), knappt 500 sidor. En underhållande historisk berättelse om Kina sedan skapelsens tid, inklusive en hel del personporträtt av minnesvärda kineser, anekdoter och ett register med kommentarer på nästan hundra sidor.
  • Hans Hägerdal: Kinas historia (2008), ca 400 sidor. En grundligare skildring av den kinesiska historien. Knappt hälften av boken handlar om Kinas moderna och turbulenta historia, som tog sin början 1912 med kejsardömest fall och utropandet av den nya republiken. Ett bra komplement till alla studiecirklar om Kina och som grundbok för cirklar som koncentrerar sig på Kinas historia.
  • Hans Hägerdal: Kinas ledare 1912-2012 (2012). De senaste hundra årens historia, sedan kejsardömets fall 1912, med särskilt fokus på de främsta ledarna: Sun Zhongshan (Sun Yat-sen), Jiang Jieshi (Chiang Kai-shek), Mao Zedong och Deng Xiaoping. Ett antal andra personer med inflytande över utvecklingen passerar också revy, som de tre systrarna Song.
  • En kortfattad – och något personlig – orientering om Kinas historia är Perry Johansson Vig: Kinas historia på tio lektioner (2012), ca 100 sidor. Detta är de tio föreläsningar som författaren håller om Kinas historia på Stockholms universitet.
  • Johan Lagerkvist: Tiananmen redux – Den bortglömda massakern som förändrade världen (2014), ca 360 sidor. Den här boken kom ut samma dag som det var 25 år sedan demonstrationerna på torget vid Himmelska fridens port i Beijing slogs ned med våld av den kinesiska armén på order av kommunistpartiets högsta ledning, natten mellan den 3 och 4 juni 1989. En allvarlig brist i boken är dock att den inte ger några källhänvisningar till många av citaten eller till mer anmärkningsvärda påståenden – vilket bland annat gör det svårt att bedöma om boken bara tycks vara onödigt spekulativ eller om den också är det.
  • Cecilia Lindqvist: Tecknens rike (1989), drygt 400 sidor. En klassiker om kinesisk kultur och om de kinesiska tecknens uppkomst och utveckling under historiens gång.  
  • Cecilia Lindqvist: En annan värld – Minnen från Kina 1961-62 (2015). Cecilias personliga minnen och fotografier från de år då hon bodde i Kina för att studera kinesiska och instrumentet qin (se Cecilia Lindqvists bok under Kulturen). Direkt efter de åren, 1963, skrev hon tillsammans med Sven Lindqvist boken Kina inifrån (se Äldre reportageböcker).
  • Julia Lovell: Den stora muren – Kinas historia under 3000 år (2006), drygt 300 sidor. En historisk berättelse om Kina utifrån Långa murens perspektiv.
  • Tore Persson: Taiping – När Jesu yngre bror skulle frälsa Kina (2015). Taiping var troligen det blodigaste upproret i världshistorien, med minst 20 miljoner döda. Det pågick i Kina i mitten av 1800-talet och leddes av en fattig bondson som misslyckats i de kejserliga examinationerna för att bli ämbetsman och som var övertygad om att han var Guds andre son och Jesu yngre bror. (Läs första kapitlet i boken).
  • Jonathan D. Spence är en av de främsta Kina-kännarna och har skrivit åtskilliga böcker (se Books about China). En av dem är översatt till svenska, Äktenskapsbryterskan (1980). Den består av ett antal korta berättelser om människor i ett fattigt och obetydligt län i provinsen Shandong på 1670-talet. Berättelserna är baserade på tre källor: länets historiekrönika, nedtecknad av f.d. magistrat 1673, en instruktionsbok skriven av en annan magistrat som tjänstgjorde 1670-72 samt berättelser skrivna av en författare, Pu Songling (1640-1715), som bodde i länet på 1670-talet.
  • Thirup Beck, Christensen & Ussing: Mittens Rike (2013) är en anekdotisk och dramatiserande skildring i text och bild av tretton episoder eller företeelser i Kinas historia, i storformat med ca 120 sidor. Kapitlen handlar t.ex. om förste kejsaren, om då Kina i början av 1400-talet skickade ett antal flottarmador på diplomat-uppdrag i främst Indiska oceanen, om opiummissbruket på 1800-talet och om kulturrevolutionen. Dramatiseringen är som om man filmatiserat dessa episoder.
  • Marina Thorborg: Kvinnor i Kina – Pirater, järnflickor och finanslejon (2014), ca 350 sidor. En kvinnohistoria, med många exempel, men mest koncentrerad till Kinas moderna historia efter kejsardömets fall 1912. Boken har dock en allvarlig brist, författaren ger inga källhänvisningar alls, inte ens till de många översatta citaten.
Kinesiska språket
Läroböcker i kinesiska, mandarin, för nybörjare.
  • Henrik Bengtsson och Håkan Friberg: Lai ba – kinesiska Grundbok (2008). Nybörjarbok. Till boken hör en CD och en webbplats med teckenförklaringar, facit och annat läromaterial.
  • Anna-Greta Berggren: Svensk-Kinesisk / Kinesisk-Svensk enkel ordbok (2007). Ca 260 sidor. En ordbok med ca 2600 ord i A6-format.
  • Johan Björkstén: Kinesiska – språket i mittens rike (2007). Nybörjarbok i mandarin. Till boken finns även en övningsbok och en CD med en del av texterna inlästa.
  • Johan Björkstén: Lär dig skriva kinesiska tecken (1992).
  • Chengyu Wang och Xuenan Wang Fredengren: Kinesiska för nybörjare (2009). En nybörjarbok och en introduktion till kinesiska språket. CD med inspelade texter ingår i boken.
  • Meisang Wang Fredmark och Tin Chau Tsui: Kinesiska 1 (2010). Nybörjarbok som ska följas av fler böcker. Till boken hör även CD-skivor.

Annan facklitteratur
Diverse litteratur av intresse för Kina-nyfikna:
  • Jung Chang & Jon Halliday: Mao – den sanna historien (2006), nästan 900 sidor. Detta är en motbok till de hyllningar till Mao Zedong som till exempel ”Röd stjärna över Kina” (se nedan) är ett exempel på. Ett omfattande arbete, men om det är en helt igenom ”sann” historia är en annan fråga, som många bedömare besvarar nekande. Den fråga som oundvikligen dyker upp är, om Mao var så gränslöst hänsynslös redan innan segern 1949, hur lyckades han ändå få ett så brett folkligt stöd?
  • Göran Malmqvist: Strövtåg i svunna världar (2005), ca 200 sidor, är svår att placera i ett fack men är en riktig pärla. Den handlar framför allt om hans tid i provinsen Sichuan 1948-50, dvs under den tid då Republiken Kina blev Folkrepubliken Kina. Här kan man bland annat läsa om hur det kunde vara att vistas i ett buddhistiskt kloster, hur man rökte opium, hur man känner igen förfalskade silvermynt, om vad som händer med tonerna i kinesiskt tal när man viskar (som under kärleksstunder mellan en äldre abbot och en ung nunna i ett rum med tunna väggar…). Boken består också av några andra essäer, bland annat ”Om konsten att översätta”, som borde läsas av envar som läser kinesisk litteratur i översättning – eller över huvud taget litteratur i översättning (Göran Malmqvist har också publicerat en essä på engelska om konst att översätta – On the Art of Translation – på hans blogg).
  • Jojje Olsson: Peking – Förändringarnas stad (2013). En berättelse om de förändringar som drabbat staden i modern tid – och som fortfarande drabbar denna huvudstad för ett land i snabb ekonomisk utveckling. Det är ingen renodlad guidebok, men kan med fördel användas tillsammans med en sådan. Formatet passar också för jack- eller kavajfickan.
  • Jonathan D. Spence: Matteo Riccis minnespalats (1989), Ca 300 sidor. Om den italienske jesuiten och missionären Matteo Ricci (1552-1610), som bodde i Kina i 28 år och där han också är begravd. Han blev högt respekterad för sin intelligens, lärdom och positiva inställning till kinesisk tradition (vilket inte alltid gillades av katolska kyrkan i Europa). I Kina fick han namnet Li Madou.
Äldre reportageböcker
Det finns några särskilt kända böcker om Kina, några ”klassiker”, som är väl värda att läsa – men man bör känna till under vilka omständigheter böckerna kom till (de här böckerna får man gå till bibliotek eller antikvariat för att få tag i).
  • Sven Hedin skrev flera böcker om hans resor i det inre av Asien och Kina, t.ex. En färd genom Asien (1898) och Asien (1903) – med egna teckningar och fotografier.
  • Sven och Cecilia Lindqvist: Kina inifrån (1963) skriver om de två år då de bodde i Beijing, de två värsta åren under Stora språnget, då man fick överleva på kål. Ny upplaga 2009.
  • Jan Myrdal: Rapport från kinesisk by (1967) är en skildring av livet i byn Liu Ling som Jan Myrdal och Gun Kessle besökte 1962 (och som Edgar Snow för övrigt också besökt). Myrdals bok baseras också till stor del på ett antal intervjuer med människor i byn, genomförda med hjälp av tolk. Här finns uppenbara risker, vilka Myrdal också redovisar i förordet (som för övrigt är värt att läsa tack vare det klara redovisandet av förutsättningarna för intervjuerna och boken). Jan Myrdal skrev ytterligare ett par böcker om samma by, tillsammans med Gun Kessle (foto): Kina – Revolutionen går vidare (1970) och Kinesisk by 20 år senare – Rapport med frågetecken (1983).
  • Jan Myrdal: Sidenvägen – En resa från Höga Pamir till Ili genom Sinkiang och Kina (1977). Tillsammans med fotografen Gun Kessle gjorde författaren en resa genom provinserna Xinjiang och Gansu, längs delar av den gamla Sidenvägen och delvis i spåren efter Sven Hedin.
  • Edgar Snow: Röd stjärna över Kina (1971) är en intressant, fascinerande och medryckande skildring av en amerikansk journalist över kommunistpartiets historia fram till 1944. Edgar Snow var kommunisternas gäst under några månader 1936, då han bland annat intervjuade partiets ledare. Men det han skildrade var vad Mao Zedong och de andra behagade berätta för honom.
Övrigt
Det finns andra böcker som inte i första hand fokuserar på just Kina, men som ändå är av intresse:
  • Simon Winchester: Mannen som älskade Kina – Den otroliga historien om Joseph Needham (2009). Drygt 300 sidor. Den här boken handlar framför allt om Joseph Needham och om hans intresse för Kina och kinesisk historia.
Tidskrifter om Kina


2017-04-18
© Tore Persson
Kommentarer till kinawebb@folkbildning.net 
webb.folkbildning.net/kina

20111029_001333_0.jpg

20111029_001620_1.jpg

4books.jpg

20120609_171424_0.jpg

20120424_220740_0.jpg
20111108_003147_0.jpg
20111029_001732_2.jpg
20120211_180507_0.jpg
20111029_001904_3.jpg

20111029_002303_4.jpg
20111029_002438_5.jpg
20111108_002506_3.png
20111211_013319_3.jpg
20111106_002457_0.jpg

20111211_012055_0.jpg
20140606_010908_0.png

20151215_122349_0.jpg
 
20160917_162553_0.jpg