folkw0.jpg





Hakka – med revolutionär karaktär

Hakka betraktas inte som en etnisk minoritet i Kina. De ses som en undergrupp av han-folket, med deras egen dialekt och några speciella sedvänjor.
  • Vad är speciellt med Hakka?
  • Var kommer de från?
  • Revolutionär karaktär?
Hakka-folket skiljer sig från de etniska minoriteterna i Kina i och med att de inte betraktas som en etniskt särskild grupp. Hakka är han-kineser som blivit minoritetsfolk därför att de i olika omgångar har gjort inre migrationer. Det är fler grupper som gjort det (se Tema-sidor > Migranterna), men hakka har av någon anledning bevarat en egen dialekt, som andra kineser vanligen inte förstår, och några andra traditioner. Man anammade exempelvis aldrig seden att binda kvinnornas fötter (se Tema-sidor > Fotbindningen).
Det var förmodligen detta, att de inte band kvinnornas fötter, och deras dialekt som under den kejserliga tiden främst skiljde ut dem från majoritetsbefolkningen. Att man bland hakka inte band flickornas fötter innebar dels att kvinnorna var oförhindrade att arbeta på fälten, dels att de betraktades som oattraktiva av han-kineser. Det kan även i övrigt ha rått ett aningen mer jämlikt förhållande mellan män och kvinnor bland hakka än bland han-kineser.
Hakka-kvinnor var till exempel vana vid att arbeta utomhus, till och med att arbeta tillsammans med andra män än de som tillhörde den egna familjen – något i stort sett otänkbart bland han-kvinnor i det gamla Kina.

Ursprunget?
Hakkas ursprung är oklart, men förmodligen kommer de från området runt Gula floden i de centrala delarna av norra Kina, det som var Kinas kulturella vagga. För länge sedan, kanske på 300-talet, ska de ha lämnat detta område för att undkomma krig och erövrare och kanske naturkatastrofer. Men utvandringen kan ha skett tidigare eller senare – men troligen innan fotbindningen började bli mer allmänt spridd där för runt tusen år sedan.
Trots deras ursprung som han-kineser har hakka-folket betraktats som ett ett främmande inslag i deras nya områden och de kallades i södra Kina gästfolket, hakka i sydkinesisk dialekt. Gästfolk var för övrigt en vanlig benämning i kinesiska byar på familjer som kanske för flera generationer sedan kom utifrån och inte tillhörde de ursprungliga invånarna (Fei Xiaotong: From the Soil). Men hakka kan ha upplevts som mer främmande ”gäster” eftersom de dessutom talade sin egen dialekt.
Under mitten av 1800-talet pågick till och med vad som kallats klankrig i provinserna Guangxi och Guandong mellan hakka och den ursprungliga befolkningen, vilken var han-kineser som också invandrat norrifrån men etablerat sig i området före hakka och som därför lyckats lägga beslag på den mest värdefulla jorden. Medan han-kineserna tack vare deras inflytande lättare kunde få stöd av den lokala administrationen sökte hakka ofta stöd hos så kallade hemliga sällskap.

Revolutionär karaktär
Enligt Nicole Constable var hakka kända för att ha en ”revolutionär karaktär” (Christian Souls and Chinese Spirits – A Hakka Community in Hong Kong, 1994). Hakka-folket sägs ha varit de sista att ha accepterat de nya härskarna efter manchurernas erövring av Kina 1644. Men det var uppenbart ett påtvingat accepterande; de fortsatte att vara fientligt inställda till Qing-dynastin och många ville ha en återgång till han-kinesiskt styre.
Det var framför allt hakka från de sydliga provinserna Guangdong och Guangxi som var kärnan i Taiping-upproret (1850–64) – det kanske blodigaste upproret någonsin (se Historien > Taiping-upproret).
Hakka lät sig även lockas av den marxism som Mao Zedong stod för under 1900-talets första hälft. Flertalet av de kinesiska sovjet-områden som organiserades i slutet av tjugotalet på landsbygden i södra Kina ska ha varit i områden med många hakka. Flera hakka blev också prominenta ledare inom kommunistpartiet, som Deng Xiaoping (1904–97) – folkrepublikens obestridlige ledare från slutet av sjuttiotalet fram till hans död.
Den långa marschen (1934–35), då kommunisterna tvingades lämna deras basområden i södra Kina gick också till stor del genom områden med hakka-befolkning.

Spridda över världen
Hakka-folket är en grupp som kom att bli en av de mest spridda i världen av alla kineser. Åtskilliga valde att i mittten av 1800-talet emigrera framför att riskera att bli utsatta för myndigheternas och han-kinesernas hämndaktioner under och efter Taiping-upproret. Många tog sig till Hongkong, Brittiska Guayana, Amerika och andra platser.
En del flyttade till en liten hakka-republik på västra Borneo, Lan Fang Guo. Republiken grundades av hakka-emigranter 1777 och varade formellt till 1884 då den ockuperades av kolonialmakten Holland, som i praktiken kontrollerat Lan Fang Guo drygt ett halvt sekel.
Runt 80 miljoner hakka beräknas vara spridda över världen, varav kanske hälften i Folkrepubliken Kina. De som idag talar hakka-dialekten är förmodligen betydligt färre.

20150313_234011_1.jpgEn grupp jordhus i Fujian.

Runda hus
Hakka lever sedan gammalt främst i södra Kina – i provinserna Fujian, Guangdong och Guangxi – men finns även i till exempel provinserna Jiangxi och Sichuan samt i Taiwan. Traditionellt har hakka levt i sina egna byar och har inte blandat sig särskilt mycket med den stora han-befolkningen.
Hakka har bland allt blivit kända för deras stora och runda hus – tulou – i framför allt Fujian. De är dock inte alltid runda; det finns fyrkantiga också. Varje sådan byggnad rymmer ett flertal familjer tillhörande samma klan inom Hakka. De är byggda av jord och trä med en stor öppen plats i mitten och med bara små fönster högt upp på utsidan för att vara lätta att försvara.

20150313_234222_2.jpgInsidan av ett runt jordhus.

En av de förlorade stammarna?
Hakkas oklara ursprung har hos många stimulerat fantasin och det finns en hel del hypoteser om var de egentligen kom från, när de började migrera och varför. Det har till och med spekulerats i att de skulle utgöra en av de tio förlorade israelitiska stammar som fördes bort av Assyrien på 700-talet f.Kr. och sedan försvann ur historien.


Att fundera på…
  • Vad kan anledningen vara till att en grupp som hakka bevarat en egen dialekt och hållit sig för sig själva istället för att blandas upp med alla andra?
Lyssna även på China History Podcast: The History of the Hakka People.






2015-09-11  
© Tore Persson
Kommentarer till kinawebb@folkbildning.net
webb.folkbildning.net/kina


20150313_233714_0.jpg
De speciella runda hakka-jordhusen, tulou, i provinsen
Fujian är oftast rund, men kan också vara byggda i
en fyrkant.