Är Kina unikt? Är Kina ett ovanligt eller till och med unikt land jämfört med andra länder? Eller är det som kan förefalla enastående med Kina bara en följd av landets och befolkningens storlek eller av att den kinesiska civilisationen varat så länge? Eller, om man nu jämför just med Sverige, kan det vara så att det är vi som är annorlunda? Ett antal historiska, kulturella och andra kinesiska företeelser kan förefalla unika, så speciella att de bara förekommer i Kina och inte i något annat land. Men är det så? Tag exemplet med Kinas kejsare som betraktades som himmelens son och med ett mandat att styra över hela världen. Det var helt klart en mer anspråksfull mission än den som exempelvis svenska kungar kunde åberopa. Men även kejsar Augustus i Rom beslöt ju att skattskriva ”hela världen”. Vissa kinesiska företeelser ser ut att vara ”unika” men är egentligen bara en följd av Kinas storlek. Den i modern tid väldiga migrationen från landsbygden till städerna är exempelvis utan motstycke om man ser till antalet människor – men om man tar hänsyn till Kinas befolkningsmängd blir den genast mindre sensationell. Ett annat exempel är familjens betydelse som onekligen varit och fortfarande är större än den i Sverige. Men det är snarare så att vi i Sverige tillhör undantagen från vad som är mer normalt i ett globalt perspektiv.   Att Sverige faktiskt är ett undantag i världen visas av de undersökningar som gjorts och görs av det samhällsvetenskapliga forskningsprojektet World Values Survey. Det globala projektet har pågått sedan 1981 och syftar till att utforska sociokulturella, moraliska, religiösa och politiska värderingar och värderingsförändringar över hela världen. Den så kallade kulturkarta som tagits fram baserad på undersökningarna visar att Sverige ligger på en jämfört med övriga länder extrem plats, längst upp till höger (se kartan). Kina befinner sig i vänstra delen av det oranga fältet, Confucian. Se även Mittens Rike > Kulturkarta (WVS). I det klassiska Kina? En del kinesiska företeelser i det traditionella Kina var emellertid synnerligen ovanliga och i några fall kanske även unika: • Familjen och dess stora betydelse var, som nämnts, inget speciellt för Kina. Däremot måste man nog beteckna sonens, speciellt förste sonens, stora betydelse för familjen som något exceptionellt i det traditionella Kina. Det var inte bara det att det var han som framför allt skulle förvalta familjearvet, både det materiella och det immateriella. Han hade också en avgörande rituell betydelse för de avlidna familjemedlemmarnas väl och ve (se Tema-sidor > Familjen). • Geografin, dvs de speciella geografiska förhållanden som i norra Kina skapade förutsättningarna för utvecklingen av det kinesiska jordbruket: kombinationen av lössjordar, monsunvindar och Gula floden (se Natur & miljö > Gula floden). • Odlingslandskapet, som skapats av människor i skydd av en infrastruktur med skyddsvallar, dammar, kanaler etc för att kontrollera floder och som med tiden blev allt mer komplicerad och därmed också allt dyrare att underhålla och allt känsligare för störningar. Detta gällde även de andra stora flodkulturerna kring Nilen, Eufrat och Tigris samt kring Indus – men inte i samma utsträckning som den kinesiska runt Gula floden. Detta odlingslandskap blev extremt beroende av politisk och demografisk stabilitet. Det är till exempel lätt att inse varför flera Kinas härskare så mycket som möjligt försökte muta militärt överlägsna fiender från att inte försöka ta sig in i landet, dvs över Långa muren. • Sårbarheten, inte minst när det gällde infrastrukturerna för flodkontroll. Den utgjorde, med J.R. MacNeills ord ett Damokles-svärd som nästan vem som helst kunde klippa av tråden till (China’s Environmental History in World Perspective: Sediments of Time, Part 1 – Environment and Society in Chinese History, 1998). Detta gäller fortfarande; man kan fundera på vad som skulle hända ifall en fientlig makt fick för sig att bomba världens största dammbyggnad, den vid Tre raviner… (se Natur & Miljö > Tre raviner). • Kinesiska muren, som en symbol för den militära sårbarheten, är det längsta byggnadsverket på jorden – om man räknar samman de olika murdelar som hela komplexet bestod och består av (se Historien > Långa muren). • Världsuppfattningen: Den traditionella kinesiska uppfattningen av kosmos som ett integrerat och levande system – med himmel och jord, med växter och djur, med människor, levande och döda, och med andar och gudar (se Idéerna > Kinas kosmos). • Religionen: Den traditionella religiösa promiskuiteten där gränserna mellan olika religioner gärna överskreds, vilket gjorde en del västerländska missionärer desperata när de på 1800-talet försökte förmå kineser att förstå varför det skulle vara så förtvivlat viktigt att lämna gamla religiösa föreställningar bakom sig om de konverterade till kristendomen (se Idéerna). • Konfucianismen som för drygt två tusen år sedan blev Kinas statsfilosofi och som mer än några andra filosofier eller några religioner kom att prägla tänkandet och moralen i det gamla Kina (se Idéerna > Konfucianismen). • Eliten, som i det klassiska Kina, under den kejserliga tiden, utgjordes av de lärda, de som ägnat sig åt mångåriga studier av framför allt konfucianska skrifter. Det var denna intellektuella elit som direkt under kejsaren styrde riket. Denna elit var också den kulturella eliten och den hade en ställning i samhället stående över alla andra grupper, inte minst över dem som ägnade sig åt affärsverksamhet. • Examinationssystemet som genom synnerligen krävande examinationer, omfattande åtta dagar, sållade ut de som skulle betros med att bli kejserliga ämbetsmän. Examinationerna var öppna för i stort sett alla män oberoende av bakgrund. Undantaget var framför allt affärsmän som periodvis inte fick ställa upp därför att de per definition betraktades som giriga – och giriga ämbetsmän ville man inte ha (se Historien > Examinationssystemet). • Förvaltningen, dvs den kejserliga byråkratin med utbildade ämbetsmän, som i östra Asien uppfattades som ett ideal och föredöme under två tusen år (se Historien > Förvaltningen). • Lagen, som i det klassiska Kina så att säga var underställd den konfucianska moralen; om man bröt mot den kunde man straffas även för sådant som inte uttryckligen var förbjudet i någon skriftlig lag. Även i dagens Kina, i folkrepubliken, kan man straffas utanför lagens råmärken. Men det gäller då om man gör något som anses hota kommunistpartiets ställning och inte på grund av en gemensam och traditionellt väl förankrad etik (se Tema-sidor > Lsgen). • Skriftspråket, som är det enda nu existerande som är helt teckenbaserat och ideografiskt och varken är ett fonetiskt alfabet eller ett stavelsealfabet (se Folk & språk > Tecknen). • Fotbindningen, som pågick under flera hundra år (se Tema-sidor > Fotbindningen). I modern tid? I dagens Kina, eller det Kina som följde på kejsarnas Kina, är det svårt att komma förbi följande: • Maos kampanjer från femtiotalet fram till hans död 1976, speciellt Stora språnget framåt, som kan ha lett till att fyrtio miljoner kineser svalt ihjäl (se Historien > Stora språnget), och Kulturrevolutionen, som bland annat ledde till att mängder av kulturminnesmärken förstördes (se Kulturen > Kulturrevolutionen). • Ett-barns-politiken, som gällde från slutet av sjuttiotalet till slutet av 2015 och som i princip bara tillät ett barn per familj. Det fanns dock undantag och lagen luckrades efterhand upp ytterligare tills den förklarades avskaffad i oktober 2015 – och då ersattes med en två-barns-politik (se Makt & rätt > Reformprogram 2013). • Tillväxten, dvs den snabba ekonomiska tillväxten sedan reformperioden inleddes i slutet av sjuttiotalet, som i detta ”kommunistisk” land skapat enorma rikedomar för en kapitalistisk elit. Å andra sidan, om man tittar på utvecklingen under en längre tidsperiod, från hösten 1949 då Folkrepubliken Kina grundades, och jämför folkrepubliken med Taiwan, då blir utvecklingen i folkrepubliken genast betydligt mindre imponerande (se Kina idag > Utveckling?). Att fundera på… Vad kan det i övrigt finnas för kinesiska företeelser som är om inte unika så åtminstone enastående eller mycket ovanliga? Och vad i Sverige kan vara så speciellt i jämförelse med flertalet andra länder att det framstår som anmärkningsvärt? 2019-02-13 © Tore Persson Kommentarer till kinawebb@folkbildning.net  webb.folkbildning.net/kina Ett-barns-politiken är något man i det moderna Kina kan ”skryta” med att vara ensamt om.