Den kinesiska kalendern består av sextio år Varje år i den traditionella kalendern representeras av ett av tolv olika djur, de så kallade zodiakdjuren. Enligt buddhistisk tradition kallade Buddhas på sin dödsbädd (483 f.Kr.) till sig alla djuren för att ta farväl av dem. Men det var bara tolv djur som kom och för att hedra dem döptes åren efter dom. Först kom råttan och därefter
oxen, tigern, kaninen, draken, ormen, hästen, fåret, apan, tuppen, hunden och grisen. De tolv djuren kopplas i kalendern samman med de fem elementen – trä, eld, jord, metall och vatten – så att varje år tillhör dels ett djur, dels ett element. Eftersom det finns tolv djur och fem element tar det sextio år innan man har avverkat alla möjliga kombinationer av djur och element. Den nuvarande sextio-åriga cykeln inleddes 1984 och avslutas följaktligen 2044. Dessuton är varje ojämt år ett yang-år och varje jämnt år ett
yin-år. Hela systemet kallas ”de himmelska stammarna och de jordiska grenarna”, med stammarna representerande de fem elementen samt yin och yang och grenarna representerande de tolv djuren. Varje djur – liksom elementen samt yin och yang – har specifika karaktärer, som dels påverkar de personer som föds under det året, dels påverkar det innevarande året. Månkalender Det traditionella kinesiska kalendern är en månkalender, baserad på månens fyra faser. Det innebär att det kinesiska nyåret – Kinas viktigaste helg – infaller på olika tider olika år enligt vår gregorianska kalender. Nyåret infaller mellan 21 januari och 19 februari. Det innebär till exempel att den som är född i början av januari 2012 i Kina anses vara född i kaninens år och inte i drakens år.
Den traditionella kinesiska kalendern avgör när traditionella helger infaller, såsom det kinesiska nyåret:
I övrigt följer man i Kina den internationellt vedertagna gregorianska kalendern – och det gör man även för moderna helger som exempelvis Kinas nationaldag och importerade helger som julen. Däremot är sextioårs-dagen en viktigare födelsedag i Kina än femtioårs-dagen. Under Kinas kejserliga tid, fram till 1912, var det kejsaren eller hovet
som fastställde den årliga kalendern (det kan jämföras med Sverige där Kungliga Vetenskapsakademin mellan 1747 och 1972 hade monopol på att ge ut tryckta almanackor – för övrigt en av akademins viktigaste inkomstkällor). Det var mycket att ta hänsyn till innan man kunde fastställa den kinesiska kalendern, inte bara månens och solens rörelser, skottmånader etc. Kalendern var av särskild betydelse för jordbruket och för andra säsongssysslor som till exempel betalningen av skatter. Det var också nödvändigt att följa en korrekt kalender för att inte störa harmonin i kosmos. Till exempel verkställdes vanligen avrättningar av dödsdömda kriminella enbart under höstens sista månad, efter första frosten, i enlighet med en bestämmelse från år 260 f.kr. (se Tema-sidor > Lagen). Anledningen ska ha varit att undvika att ta någons liv under årstider då växter vaknade till liv eller frodades. 2014-02-01 © Tore Persson Kommentarer till kinawebb@folkbildning.net webb.folkbildning.net/kina |
 År 2012 är Drakens år i Kina.  År 2013 är ormens år i Kina.  År 2014 är hästens år i Kina. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||